För första gången på väldigt länge känner jag mig helt nöjd. Jag har mina riktiga vänner som alltid ställer upp, i vått och torrt. Bara känslan av att man funnit de få vänner som är värda att faktiskt kallas vänner är fantastisk. Jag känner mig inte lurad och sviken alls. Sen har jag en familj som är fantastisk och här ingår både föräldrar, deras respektive samt syskon, mina närmaste kusiner och deras barn. När jag tänker på dem känner jag bara kärlek vilket är helt underbart! Sen har jag ju min älskade pojkvän (numera blivande man) som ger mig det där lilla extra i vardagen. Förlovningen gav oss nog en nystart och nu känns det verkligen på riktigt. Det är han jag ska gifta mig med, det är han som ska bli pappa till mina barn. Att bara vänta på vad som komma skall kan ibland vara frusterande. Jag vill NU NU NU! Men samtidigt känns det tryggt... att veta att vi har en framtid ihop :) Vi har SÅ mycket framför oss och det är jag SÅ tacksam över!

För första gången finns det en mening med livet och det är allt det här jag pratat om innan. Även om alla motgångar gör det svårt för mig ibland så känns nu även det meningsfullt. Det gör att jag uppskattar de bra stunderna mer. Jag har lärt mig fokusera på det positiva och det jag har istället för det jag inte har. För visst har jag det viktigaste - och det är ett meningsfullt liv fyllt med kärlek.

Ibland känns det läskigt att vara såhär lycklig. Får man vara det? Det känns nästan som att någon tragiskt snart händer eftersom varje lycklig dag ökar oddsen för en olycklig händelse.

Just nu går jag runt och bara ler och vissa säger att det märks så tydligt hur glad jag är.
Fantastiskt!
Njut av livet!