Hej.
Igår var jag och Maria ute och svirade, allt var bra :) Skitbra musik, dock kände jag mig gammal för första gången i mitt liv, men det gjorde ju inget... vi var ju lätt snyggast :) Startade med en kebab vid middagstid idag, satt jävligt fint om jag får säga det själv.

Känns dock för jävligt idag, trots att jag inte ens är bakis. Igår frös mitt hjärta till is. Du kunde lika gärna ha knullat någon framför ögonen på mig, för exakt så kändes det. Jag vet inte hur jag ska känna... mer än att jag känner mig hånad och besviken. Jag har fått det bekräftat nu... jag är inte värd ett skit. Inte för dig och inte för någon annan heller. Man kan undra var respekten tog vägen.... och ja, guys are all the same! Det ÄR verkligen så. Jag har aldrig träffat en kille som aldrig någonsin sårat en tjej riktigt rejält. Tycker det är mesigt som fan. Lite ödmjukhet hade inte skadat... men det kan du inte ens stava till. Klart att jag sårat dig också, men jag håller alltid vad jag lovar. Jag lovar inte saker som jag vet att jag inte kan hålla. Då säger jag hellre att "det kan jag inte lova". För jag är ärligt och rakryggad och är säker på mig själv. Jag behöver inte massa killars bekräftelse, för jag är din och det räcker mer än nog för mig. Du däremot, du kommer aldrig bli nöjd.

Vet inte vad det är som gör att ingen nöjer sig med mig och den jag är. Vad är det för fel på mig? Samtidigt försöker jag inte tänka så... jag kan inte ändra den jag är. Men samtidigt känner jag mig otillräcklig, smutsig, äcklig, skabbig och riktigt jävla värdelös.

Ångest är bara förnamnet.