Det där med svartsjuka...

http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article3782310.ab

Det är så SJUKT svårt, det där med svartsjuka. Jag, personligen, har varit med om det från båda hållen då jag själv varit väldigt svartsjuk, men även när min partner varit det. Jag skriver om detta... för jag känner igen mig så sjukt mycket i artikeln ovan. Det där med kontrollbehoven som leder till en besatthet tillslut. Ett exempel är när man misstänker att ens pojkvän "gillar" någon annan. Då kan denna misstanke bli till en besatthet... och jag lovar... man blir verkligen besatt. Som Eva Rusz också skriver... all kontakt mellan ens egen partner och den "misstänkta" blir granskad. Varenda litet tecken, som kanske inte ens har med saken att göra, ses som negativt och som ett nederlag för en själv.

I grund och botten är överdriven svartsjuka ett tecken på osäkerhet och på dåligt självförtroende, det kan inte förnekas. Även om man innerst inne är medveten om detta så är man i stundens hetta 100 % säker på att man inte inbillar sig utan att det faktiskt är ren fakta.



It's complicated

Men ni som har en partner som är väldigt svartsjuk... överös henne (skriver henne eftersom det är vanligare med svartsjuka hos kvinnor..) med komplimanger och övertyga henne verkligen om att hon är den enda för dig. Försök få henne lära känna personen som hon misstänker dig med... believe me, det hjälper. När hon får träffa den andra tjejen så blir allting avdramatiserat och hon ser att det inte alls finns någon attraktion mellan er två. Tänk på att det är jobbigare för den som är svartsjuk än vad det är för dig!

Svartsjuka kan få dig att må så fruktansvärt dåligt. Jag tillhör en av dem som verkligen lider utav detta, även om det blivit bättre. Jag tillhör en av dem som fått professionell hjälp med detta eftersom det blev till en besatthet tillslut. Svartsjuka tär på förhållandet, ingen tvekan om saken. Det gäller dock att inte ge upp, det kommer bli bättre om ni båda är villiga att förändra! För mig handlar min svartsjuka om dåligt självförtroende samt tillitssvårigheter p.g.a. att jag blivit bedragen innan (och inte så lite heller). Efter att jag blivit bedragen tillräckligt många gånger så trodde jag på allvar att ingen människa på hela jorden kunde älska mig. Denna känsla är fruktansvärd och kan få dig näst intill sjävmordsbenägen.

Några exempel på hur sjuka grejer svartsjuka kan få dig att göra som jag själv varit med om; Du kollar upp tjejens schema i skolan och går inte i skolan de tider där hon är där, check. Du har spaningspatruller som tar reda på all information om tjejen, check. Du tar reda på din pojkväns lösenord till mailen och kollar hans mail, check. Du gömmer din pojkväns mobil på morgonen så att han inte hittar den innan han ska till jobbet, sen har du hela dagen på dig att kontrollera alla inkomna samtal och sms, check. Du ligger sömnlös hur många nätter i rad som helst och känner dig hög av sömbristen, check. Du låter det gå dagar utan att du svarar på din pojkväns samtal, för du tror han ska dumpa dig, check. Du ringer upp tjejen och hotar henne, check. Du mailar tjejen, check. Du fixar ditt mailsystem så att du kan se när hon uppdaterar sin presentation och alla andra stuffs på PA, Lunarstorm, Nattstad, Bilddagboken, Bloggen, Efterfesten, Facebook... you name it, check.



Idag vet jag att du är bara min, ingen annans.

När jag tittar tillbaka på hur jag hanterat min svartsjuka (eller snarare då jag inte kunnat hantera den) så blir jag rädd, ärligt talat. Snälla, döm inte personer som har det såhär. Det FINNS en anledning. De KAN INTE kontrollera det och det är faktiskt inte i grund och botten deras eget fel. Det är dock deras ansvar att lösa dessa problemen för en sådan situation är ohållbar. Problemet är att de sällan inser att deras beteende verkligen är onormalt... men prata med dem.
Det finns hjälp att få. Idag är jag kanske fortfarande mer svartsjuk än vad de flesta är. Men det har blivit så jävla mycket bättre, verkligen... och ni kan inte fatta hur glad jag är för det.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0