Då var den här igen... ångesten. Den är så jävla jobbig! Perioder då jag känner att jag inte riktigt har "koll på läget"... ja då kommer ångesten smygandes. Då mår jag pyton... och det värsta av allt är att det inte går över på ett tag.

Just nu är jag inne på slutspurten av praktiken... har endast 3 dagar kvar. Imorgon ska jag vara på studiebesök på ett nytt ställe där jag inte känner någon. Jobbigt, men spännande också. Men jag har ju inte koll på stället... stress. Sen har jag tenta på Måndag i psykiatri och vet över huvudtaget inte om jag har koll på någonting vad gäller det. Sen är det omtenta i läkemedelsräkning för andra gången. Måste ju klara det den här gången annars riskerar jag att få göra om hela kursen...

Sen är det ju ny praktik som gäller och det är alltid en sjuk ångest som föreligger... usch jag gillar inte det alls.

Men det som egentligen gör att ångesten infinner sig just nu är att jag ännu inte lyckats fixa ett sommarjobb. Varför? Självförtroendet sänks rejält. Är jag kass, eller vad? Enligt mig själv är jag bra inom det område jag utbildar mig... och jag har bara hört positivt från alla andra också. Är det att jag har lite erfarenhet som gör det? Men i alla fall... sjukt stressande inombords... alla andra får jobb utom jag... hur kul känns det?

Samtidigt vet jag vad jag nyss har tatuerat in på ryggen och det står väl lite för mitt tidigare liv. Alla jobbiga och negativa känslorna som man har fått brottas med under årens lopp. Vad som menas med den är; lev varje dag som om den vore den sista och ta till vara på ditt liv. För du lever bara en gång. Så gör som du själv vill och tycker, inte för andras skull utan endast för din egen.